I Krigets skola berättar den libanesiske författaren Alexandre Najjar gripande, med kärlek och humor om sin uppväxt i inbördeskrigets Beirut 1975-89.

»För mig var kriget en outhärdlig mardröm, men också – det vill jag inte förneka – en livets skola. Hemingway har sagt att varje krigserfarenhet är ovärderlig för en författare. Jag tror att han har rätt. Utan kriget skulle jag ha varit en annan människa. Säkert kommer jag hela livet att beklaga att jag inte fick vara ung under fredstid (jag var åtta år när kriget bröt ut och tjugotre när kanonerna tystnade) och att jag ofta fick se döden på alldeles för nära håll. Men dessa sorger och prövningar har gett mig en annan syn på lyckan. En dag utan bombningar, en bro utan krypskyttar, en natt utan strömavbrott, en väg utan avspärrningar, en klar himmel utan raketer … för mig är allt sådant numera liktydigt med lycka.»

Alexandre Najjar, född 1967, hör till Libanons främsta samtida författare. Bland hans verk, mestadels skrivna på franska och översatta till en rad språk, märks historiska romaner samt en biografi över den libanesiska nationalskalden Khalil Gibran. Najjar är även verksam som litteraturkritiker och advokat.

› Läs intervjun med Alexandre Najjar i Svenska Dagbladet den 27/4 2009